Emma Jonsson

Nu är det äntligen bevisat!! Chokladglass gör underverk för konditionen! Efter att ha intagit tre kulor chokladglass gick dagens beep-test helt klart över förväntan. Jag fick mycket bättre resultat än jag förtjänade.
Idag var det alltså fystester för Skurus damer inför sommarträningen och ja, jag sprang beep-testet helt frivilligt. Puckat kan tyckas men jag resonerade så här: om ca tre veckor är det dags för beep-test med Vipers och jag kunde välja på att inte veta vad jag kunde förvänta mej av mej själv och därmed ha massor med ångest inför det testet ELLER så springer jag beep-testet idag och delar därmed upp ångesten, lite nu och lite sen eftersom jag då har bättre koll i Norge. Uppenbarligen tyckte jag alternativ två var bäst och när jag klev (läs staplade, föll eller rasade) av med lite lagom domningar i armar och mage och en del cement i benen kändes de faktiskt ganska bra. Överraskade mej själv med att springa till nivå 12.11... tror jag iaf, gick av en nivå innan det blev 13, vilket är väldigt irriterande för en tävlingsmänniska som jag! Men nu har jag ju nåt att sikta på vid nästa test!

När det sen var dax att åka hem från träningen blev jag lite sentimental för idag var sista träningen för mej i Nacka bollhall! I alla fall på väldigt länge. Jag lär väl dyka upp då och då när man är hemma i Sverige men det vet jag ju inte när det blir. Så idag ser jag därmed som sista dagen på min tid i Skuru och imorgon blir första dagen på min norska karriär. Jag vinkade hej då till min lilla hörna i omklädningsrummet; Bodil, nu får du en ny granne :)
Tack för den här tiden Skuru och tack för att ni hjälpt mej till möjligheten att ta mitt handbollande utomlands!
Och tack för det fina priset som damlagets "Årets spelare" som jag stolt kan ta med mej, kunde inte fått ett bättre avsked. Och för de som va på avslutningen: jag blev inte alls sentimental, äh, fick nåt i ögat bara... Det lilla priset och den fina tavlan jag fick på avslutningsfesten ska få stå på nån hedersplats i nya lägenheten (var de nu blir). Nu när jag sitter här och funderar kommer jag att tänka på en massa saker som jag fått vara med om med Skuru... Det hinner hända ganska mycket på 5 år ändå: en bruten arm första året (därav namnet Jippe (Gippe) efter "gips"), en lite väl ful skuru-jacka, intressanta modeller på inne-skor, citatboken, "disneykvällen" ;) , alla lagfester med bland annat väldigt spännande uppdrag, debutanttal (mitt eget speciellt!), träningsläger och cuper, tvillinghysterin och "indraget" om oss stackars icke-tvillingar, tårta!, en mängd olika tränare, mängder med fys och så klart mängder med träningar och matcher... jag kan hålla på hur länge som helst... men det ska jag inte göra!

Har ju tyvärr inte uppdaterat så ofta och är ledsen men kommer nog bli ganska gles uppdatering nån vecka till dels för att jag, geni som jag är, glömde min dator nere i Göterborg när jag var där förra veckan (att lämna datorn där är en jättedum idé, speciellt när man inte tänkt vara där på några veckor) och dels för att jag imorgon åker ner till Sweden Rock festival några dagar (Linnea och Marius, jag vet att ni är såååå avundsjuka!!) Men när jag väl åker till Norge nästa vecka hoppas jag på att få låna dator och ska försöka uppdatera varje dag!

Tänkte avsluta med ett norskt ord som jag inte vet om det stämmer men de låter väldigt kul, vilket troligtvis betyder att det INTE stämmer: tallefjant = ekorre.

Ha det kanon sålänge!